Knäledsartros

Lätt smärta i knäet vid ansträngning kan vara ett tidigt tecken på knäledsartros. Besvären kan komma och gå och variera i smärtintensitet över tid. Långsamt utvecklas ökad igångsättningssmärta, ökad stelhet och senare även värk i vila. Ökad hjul- eller kobenthet kan också ibland noteras. De flesta som drabbas får bara besvär med artros i ena knäet, men en tredjedel av de som drabbas får problem i båda knäna. Det innebär att brosket på ledytorna gradvis tunnas ut och tillslut helt kan försvinna.

Man räknar med att omkring 10 procent av alla över 65 år har en symptomgivande knäledsartros. Kvinnor dominerar statistiken bland äldre och nästan dubbelt så många kvinnor som män drabbas av knäledsartros. I Sverige opereras ca 13 000 patienter för knäledsartros per år.

Ärftliga faktorer är en av de saker som påverkar risken för artros men flera enskilda faktorer påverkar risken att utveckla knäledsartros. Övervikt är en orsak till knäledsartros då varje extra kilo ökar belastningen på ledytorna i knäet. Motionsidrottande ökar inte risken, men har man haft en knäskada sedan tidigare så ökar risken för att i ett senare skede utveckla knäledsartros. Elitidrottare har generellt sett en större risk än normalbefolkningen att drabbas, framförallt fotbolls- och ishockeyspelare samt skidåkare. Även yrkesgrupper med upprepad tung knäbelastning eller huksittande har en ökad förekomst av knäledsartros.

Som drabbad är det viktigt att så långt det går försöka bevara muskelstyrkan och rörligheten i knäet. Smärtstillande läkemedel kan påtagligt lindra smärtan och på så vis möjliggöra fortsatt motion. Bra skor med stötdämpande sula, gånghjälpmedel som käpp, krycka eller gåstavar kan lindra och hjälpa till att skjuta på en stundande operation. Att cykla dagligen i 20 minuter på motionscykel kan ge oväntat stora resultat. Övervikt ökar belastningen på såväl rygg, höfter och knän.

För att få diagnosen artros så skall det finnas typiska röntgenfynd tillsammans med smärta och stelhet. Man kan ha artrosförändringar som syns på röntgen men utan att man upplever några särskilda besvär.
Primärvården ställer diagnos och sköter behandlingen fram tills det blir aktuellt med operation. Symptomen kan i vissa fall minska med kortisoninjektion eller glukosamintabletter. Husläkare hjälper även till med att remittera till sjukgymnast för genomgång av träningsprogram och artrosskola. Remiss till ortopedspecialist för ställningstagande till operation skickas om din smärta ökar och din livskvalitet sänks trots dessa insatser.

Operation

Det finns flera olika operationsmetoder, det vanligaste ingreppet är vad vi kallar för total knäledsprotes. Vid denna typ av operation så ersätts alla ledytorna i knäet av stål och plast. I vissa fall räcker det att ersätta enbart en del av knäet, vanligast är insidan av knäet. Den metoden kallas halv knäledsprotes. En annan metod som används på yngre patienter med artros på enbart in- eller utsidan av knäet, är en så kallad osteotomi. Det är en omvinklingsoperation där man vinklar om benet för att avlasta den sjuka delen av knäet.

Återbesök med kontrollröntgen och klinisk kontroll av kirurgen sker generellt sett 6 till 8 veckor efter operationen.

Det finns alltid risker med en operation, men med rätt förebyggande arbete så kan riskerna minskas. Bland annat ökar förutsättningarna för en lyckad operation om rökande patienter gör uppehåll en tid innan operation. Patienter med sjukdomar som diabetes eller hjärt- och kärlsjukdomar har en större risk att drabbas av infektioner och andra komplikationer i samband med operation. Dock är det ovanligt att patienter drabbas av infektioner i den nya leden, det händer bara en av hundra patienter.

I samband med operation ökar även risken för blodpropp vilket man försöker undvika genom att behandla patienten med blodförtunnande medicin en kort tid efter operationen

Så många som upp till 90 procent uppger att de fått sina förväntningar uppfyllda efter operationen. En konstgjord led kan aldrig fullt ut ersätta en frisk naturlig led. Operationens främsta syfte är att minska smärtan, och en förbättrad funktion iknäet är ett resultat av det. Att leden ibland signalerar obehag och att man kan uppleva lite stelhet efter vila är därför normalt efter en operation.

Resultatet av operationen upplevs oftast som bättre ju mer smärta man har haft innan operation och tvärtom, en tidig operation ger inte lika tydlig förbättring. Därför ska man inte operera knäleden i ett förebyggande syfte, utan man bör ta sig igenom den tidiga artrosutvecklingen innan en operation genomförs för bästa slutresultat.

Man ska undvika att utsätta den nya knäleden för stora påfrestningar som kan öka risken för att den skall slitas ut i förtid eller lossna. Den nya leden mår inte bra av kraftiga stötar men klarar av tung belastning. Vi avråder därför alltid från motionslöpning, särskilt på hårt underlag. Man bör även efter operation undvika kontaktsporter som fotboll och dylikt. En ny knäled bör i allmänhet inte nämnvärt inskränka på en normal livsföring hos den något äldre patienten. Glöm inte att den nya knäleden är till för att användas.

Sjukskrivning och rehabilitering

Sjukskrivningen anpassas efter dina individuella behov och din arbetssituation, och kan variera mellan en vecka till flera månader. Generellt sett så sjukskrivs de flesta i två till tre månader efter sin operation hos oss på Specialistcenter. En snabb förbättring sker de första två till tre månaderna av rehabilitering och om en längre sjukskrivning behövs så kommer din husläkare eller vårdcentral att hjälpa dig under sjukskrivningstiden. Vissa fysiskt tunga yrken kan vara direkt olämpliga med en ny knäled, men det får man försöka se över inför sin operation och ha en dialog med sin läkare om.

Noggrannhet och ihärdighet med rehabiliteringen är av stor vikt för slutresultatet. Det är viktigt med rörlighet och uppbyggnad av styrka i muskulaturen kring knäet efter operationen.