Höftledsartros

Tidiga tecken på höftledsartros är lätt smärta i ljumsken och/ eller övre delen av låret vid ansträngning. Besvären kan komma och gå och variera i smärtintensitet över tid. Långsamt utvecklas igångsättningssmärta, ökad stelhet och senare även värk i vila. Vid försämring och svårare artros kan haltande gång eller svårigheter att gå upplevas.

Höftledsartros är en degenerativ ledsjukdom. Ledbrosk fungerar som stötdämpare och glidyta för leden, vid artros tunnas brosket på ledytorna gradvis ut och kan till slut helt försvinna.

Man räknar med att omkring tre procent av alla över 55 år har höftledsartros, och risken att drabbas ökar med åldern. Årligen opereras omkring 16 000 patienter för svår höftledsartros i Sverige, och medelåldern bland de opererade är mellan 65 och 70 år. Tillståndet drabbar kvinnor och män i lika stor utsträckning och det är vanligast att symptomen uppkommer utan att man tidigare har haft några skador eller tidigare sjukdomar i höftlederna.

Vad som orsakar sjukdomen är fortfarande till största delen okänt men sannolikt en belastning en av flera troliga orsaker. Ärftliga faktorer påverkar också risken för artros. Övervikt är en annan trolig orsak till höftledsartros och man har sett att en övervikt vid 40 års ålder ökar risken med två till tre gånger för att utveckla höftledsartros senare i livet. Motionsidrottande ökar inte risken men elitidrottare har generellt sett en större risk än normalbefolkningen att drabbas. Även yrkesgrupper som brandmän, lantbrukare och byggarbetare har en ökad förekomst av höftledsartros.

Smärta i höften behöver inte vara artros. Det finns andra sjukdomar eller inflammationer som också ger smärta i höften, och de går ofta över på några veckor eller månader.

Som drabbad är det viktigt att, så långt det går, försöka bevara muskelstyrkan och rörligheten. Smärtstillande läkemedel kan lindra smärtan och på så vis möjliggöra fortsatt motion. Bra skor med stötdämpande sula och gånghjälpmedel som käpp, krycka eller gåstavar kan lindra inför en stundande operation. Övervikt ökar belastningen på såväl rygg, höfter och knän.

För att få diagnosen artros så skall det synas på röntgen, tillsammans med smärta och stelhet. Man kan ha artrosförändringar som syns på röntgen men utan att man upplever några särskilda besvär.
Primärvården ställer diagnos och behandlar patienten fram tills att det är aktuellt med en operation. Husläkare hjälper även till med att remittera till sjukgymnast för genomgång av träningsprogram och artrosskola. Om din smärta ökar och livskvaliteten sänks trots åtgärder, kan primärvården skicka en remiss till ortopedspecialist för ställningstagande till operation.
Det finns flera olika operationsmetoder vid höftledsartros. Det vanligaste ingreppet är vad vi kallar för total höftledsprotes, då ersätts alla ledytor i höften av stål och plast. Det finns olika varianter av konstgjorda höftleder, vilken bestäms utifrån olika faktorer som vikt och ålder.  Återbesök med röntgen och klinisk kontroll av kirurgen sker generellt sett 6 till 8 veckor efter operationen.
Det finns alltid risker med en operation, men med rätt förebyggande arbete så kan riskerna minskas. Bland annat ökar förutsättningarna för en lyckad operation om rökande patienter gör uppehåll en tid innan operation. Patienter med sjukdomar som diabetes eller hjärt- och kärlsjukdomar har en större risk att drabbas av infektioner och andra komplikationer i samband med operation. Dock är det ovanligt att patienter drabbas av infektioner i den nya leden, det händer bara en av hundra patienter.

I samband med operation ökar även risken för blodpropp vilket man försöker undvika genom att behandla patienten med blodförtunnande medicin en kort tid efter operationen. En av hundra kan drabbas av en så kallad luxation strax efter operationen, vilket innebär att höftkulan hoppar ur led. Man får då åka tillbaka till sjukhuset och dra den rätt igen. Beroende på hur komplicerad operationen blir så kan det opererade benet efter operationen bli något längre eller kortare än ditt andra ben.

90 till 95 procent av alla nya höftleder fungerar utmärkt i över tio år. Risken att behöva operera om ökar ju yngre patienten är vid första operationstillfället.
Så många som upp till 90 procent uppger att de fått sina förväntningar uppfyllda efter operationen. En konstgjord led kan aldrig fullt ut ersätta en frisk naturlig led. Operationens främsta syfte är att minska smärtan, och en förbättrad funktion i höften är ett resultat av det. Att leden ibland signalerar obehag, knäppningar och att man kan uppleva lite stelhet efter vila är därför normalt efter en operation.

Resultatet av operationen upplevs oftast som bättre ju mer smärta man har haft innan operation och tvärtom, en tidig operation ger inte lika tydlig förbättring. Därför ska man inte operera höftleden i ett förebyggande syfte, utan man bör ta sig igenom den tidiga artrosutvecklingen innan en operation genomförs för bästa slutresultat.

Man ska undvika att utsätta den nya höftleden för stora påfrestningar som kan öka risken för att den skall slitas ut i förtid eller lossna. Den nya leden mår inte bra av kraftiga stötar men klarar av tung belastning. En ny höftled bör i allmänhet inte nämnvärt inskränka på en normal livsföring hos den något äldre patienten. Glöm inte att den nya höftleden är till för att användas.

Sjukskrivning och rehabilitering:

Sjukskrivningen anpassas efter dina individuella behov och din arbetssituation, och kan variera mellan en vecka till flera månader. Generellt sett så sjukskrivs de flesta i två till tre månader efter sin operation hos oss på Specialistcenter. En snabb förbättring sker de första två till tre månaderna av rehabilitering och om en längre sjukskrivning behövs så kommer din husläkare eller vårdcentral att hjälpa dig under sjukskrivningstiden. Vissa fysiskt tunga yrken kan vara direkt olämpliga med en ny höftled, men det får man försöka se över inför sin operation och ha en dialog med sin läkare om.

Noggrannhet och ihärdighet med rehabiliteringen är av stor vikt för slutresultatet. Det är viktigt med rörlighet och uppbyggnad av styrka i muskulaturen kring höften efter operationen.