Ljumskbråck och bukväggsbråck

På Specialistcenter kan du operera dig för bråck. Vi utför bråckoperationer så väl öppet som med titthålskirurgi. Ingreppen tar vanligen runt en timme. Vid de flesta operationer opererar kirurgen in ett plastnät under huden vilket minskar risken att bråcket kommer tillbaka.

De flesta patienter kan åka hem samma dag som operationen. Smärtan är sällan värre än att den ger med sig på receptfria värktabletter. Har man ett stillasittande arbete kan man vanligen gå till jobbet någon dag efter operationen. Vid tyngre arbeten behövs ibland några veckors sjukskrivning.

Efter tio dagar är normalt huden ovan bråcket läkt och efter en månad går det att belasta området fullt ut. Nedan kan du läsa mer om både ljumskbråck och andra bukväggs bråck.

Vad är bråck?
Bråck är hål i bukmuskulaturen. Genom hålet kan bukinnehåll passera. Vanligen är det bukvätska, bukfett eller tarmar som brukar passera genom bråckhålet i bukmuskeln. Det som passerar genom bråckhålet hamnar i underhudsfettet under huden och ger då upphov till en knöl.

Hur ser bråck ut?
Alla bråck syns inte, De behöver heller inte ge några symptom. När patienter söker för bråck så gör de det vanligen sedan de noterat en mjuk, oöm knöl under huden. Till skillnad från exempelvis lymfkörtelknölar eller cancerknölar så går det många gånger att trycka tillbaka innehållet i bråckknölen in i buken. Då försvinner knölen tillfälligt. Bråckhålet i bukmuskeln finns dock alltid kvar. Alla bråck går inte att trycka tillbaka.

Kan bråck försvinna av sig självt?
Hålet i bukmuskeln kan inte försvinna av sig själv. För att sluta bråckhålet behövs en operation. Däremot syns inte alltid bråckknölen om bråckknhålet är litet eller om vävnaden åker tillbaka in i buken. Ibland åker vävnaden fram och tillbaka genom hålet i bukmuskeln varvid bråckknölen kommer och går. Om bråcket är väldigt litet bildas inte alltid någon synlig bråckknöl under huden.

Varför får man bråck?
Bråck uppstår i naturliga försvagningar i bukmuskulaturen. Försvagningarna uppstår oftast där blodkärl passerar bukväggen. Exempel på sådana platser är ljumsken där blodkärlen till benen och mannens pungkulor passerar. En annan vanlig plats för bråck är naveln där blodkärlen i navelsträngen en gång passerade till mamman. Bråck kan också uppstå i ärr efter bukoperationer om bukmuskulaturen inte läkt ordentligt. Sådana bråck kallas ärrbråck.

Var sitter bråcken?
Vanligaste platsen för bråck är i ljumsken. Därefter kommer naveln följt av ärr efter tidigare bukoperationer.

Män drabbas oftare än kvinnor av bråck i ljumsken!
Män drabbas oftare av ljumskbråck än kvinnor. Det beror på att bråck ofta uppstår i ljumsken där blodkärlen och sädesledare till mannen testiklar (pungkulor) passerar bukmuskulaturen.

Är bråck farligt?
För det mesta är bråck ofarligt. En del patienter har haft bråck i flera år utan att få några symptom. Vissa personer utvecklar aldrig symptom av sina bråck.

Oömma bråck är normalt ofarliga, men om bråcket tillväxer, ömmar, ger obehag eller försvårar vissa rörelser eller aktiviteter brukar man rekommendera operation. Detsamma om huden ovan bråcket blir uttunnad eller irriterad.

Tarmvred: Det finns en liten risk att tarm som passerat genom bråckhålet klämmer in och knickas i bråcket. Då blir det stopp i tarmen. Tillståndet kallas tarmvred eller inklämt bråck. När tarminnehållet inte kan passera fritt i tarmen blir buken uppblåst och patienten börjar eventuellt kräkas ut det tarminnehåll som ej kan passera. Tillståndet är livshotande. Om det inte går att trycka tillbaka tarmen så att tarmpassagen återupprättas måste man operera akut.

Stopp i tarmcirkulationen: Även blodkärlen till tarmen i bråcket kan knickas i bråcksäcken. Då stryps blodtillförseln till tarmen. Bråcket blir då hårt och väldigt smärtsamt. Tillståndet kallas strangulation vilket betyder strypning. Stopp i tarmcirkulationen är livshotande. Om man inte lyckas trycka tillbaka tarmen så att cirkulationen till tarmen kommer igång igen måste man operera akut inom några timmar, annars dör det drabbade tarmavsnittet.

Båda tarmvred och strangulation är ovanliga, så pass ovanliga att man de inte motiverar operation av små symptomlösa bråck. Om man någon gång dock drabbats av tarmininkämning eller strangulation, men lyckats häva tillståndet genom att trycka tillbaka tarmen så rekommenderas dock normalt operation. Detta för att tillståndet inte ska inträffa igen. Sådan operation behöver dock inte göras akut utan kan utföras som ett planerat ingrepp i lugnt skede.

Hur bråttom är det att operera bråck?
Oftast är det ingen brådska med att operera bråck. Vid tarmvred eller cirkulationspåverkan måste dock operationen ske inom några timmar, om man inte lyckas häva tillståndet genom att trycka tillbaka bråckinnehållet.

Hur opereras bråck?
Vissa bråck kan opereras med patienten vaken i lokalbedövning, andra kräver att man söver patienten. Vid en bråckoperation täcks vanligen bråcket med ett plastnät. Nätet placeras på över hålet i muskeln. Nätet ligger under huden och syns inte utanpå. Nätet finns kvar för alltid och minkar risken att bråcket kommer tillbaka. Bråck kan opereras öppet eller med titthålskirurgi, så kallad laparoskopi. Vilken metod som är bäst beror på var bråcket sitter och om man är opererad förut i buken. Vid titthålsoperationer söver man alltid patienten.

Hur lång tid tar operationen?
En okomplicerad bråckoperation tar vanligen mellan en till en och en halv timme. Omoperationer på grund av bråck som opererats förut, men som kommit tillbaka tar dock längre tid. Det samma gäller operationer för ärrbråck. Sådana operationer kan ta flera timmar.

Om du äter blodförtunnande medicinering
Om du äter blodförtunnande medicinering som minskar blodets koagulationsförmåga så behöver du normalt sätta ut den medicinen några dygn före operationen.

Blodförtunnande sprutor
Kirurgi innebär ibland ökad risk för blodproppsbildning. I vissa fall får du efter operationen blodförtunnande sprutor. Detta gäller framförallt om du haft blodpropp tidigare, har en konstgjord hjärtklaff inopererad eller om du lider av sjukdom som ökar risken för blodproppar. Informera alltid din läkare om du tar blodförtunnande medicinering.

Är det farligt att operera sig?
Det är väldigt ovanligt att drabbas av livshotande komplikationer efter en bråckoperation. Infektion och blödning kan dock uppstå efter all kirurgi och drabbar runt 5 % av de som opereras. Dessa infektioner och blödningar är ytterst sällan livshotande. Vid infektion eller blödning behöver ibland kirurgen öppna upp såret igen för att tömma ut blodet eller varet som samlats under huden.

Blödning: Risken för blödning ökar om du tar blodstillande medicinering. Mindre blödning kan avstanna spontant och kräver inte alltid åtgärd. Vid större blödning som kräver upprepade förbandsbyten, orsakar smärta, kraftig svullnad eller spänning i huden behöver man ofta öppna upp såret på operation, tömma ut blodet och blodstilla.

Infektion: Om såret blir varmt, ömt och rött kan vara tecken på infektion. Vid infektion behöver man ge antibiotika. Ibland behöver man också öppna upp såret, tömma ut varet och låta såret vara öppet några dagar så infektionen hinner lägga sig innan man kan sy ihop det igen.

Nedsatt hudkänsel: Nedsatt känsel i huden i operationsområdet är vanligt. Det beror på nerver som kapas i samband med ingreppet. Ibland kommer känseln tillbaka, men inte alltid. Detta brukar dock inte upplevas som ett problem av patienten.

Kroniska ljumsksmärtor: Runt 5-10% av de som opereras för ljumskbråck drabbas av smärtor i sin opererade ljumske. Smärtorna orsakas av nerver som läkt felaktigt eller irriteras av nätet. Intensiteten varierar från lätt obehag vid vissa rörelser till invalidiserande smärta som förhindrar dagliga aktiviteter. Besvären brukar avta över tiden, men inte alltid. Om sådana smärtor drabbar en patient som före ingreppet inte hade några besvär av sitt bråck så är detta djupt olyckligt. På grund av risk för kroniska smärtor bör man inte operera patienter med små symtomlösa bråck. Vid uttalade besvär av kroniska smärtor efter en ljumskbråcksoperation kan man ibland behöva operera bort den nerv som drabbats eller på annat sätt behandla nerven.

Vätskeknöl (serom): Ibland kan det samlas icke infekterad (steril) kroppsvätska i bråcksäcken där bråcket har suttit. Det kallas för serom. Denna vätska innehåller inte bakterier och ger ingen ömhet eller rodnad. Sådan vätska brukar försvinna spontant efter några månader. Vätska behöver bara tappas ut om huden blir ansträngd eller om vätskeknölen gör ont iller inskränker rörligheten. Det kan ibland vara svårt att utan röntgen skilja en vätskeknöl från ett bråckåterfall.

Vid stora bråck är risken för vätskeansamling större. För att minska risken för kraftig vätskeansamling placerar kirurgen vid större bråck ibland en tunn slang genom huden in till operationsområdet, ett så kallat dränage. Slangen kopplas till en liten plastpåse. Genom slangen kan vätska från såret passera till påsen. Detta minskar risken att det bildas en stor besvärande vätskeansamling i operationsområdet. Slangen tas bort några dagar efter operationen.

Bråckåterfall: Det händer att bråck som opererats kommer tillbaka. Risken för återfall varierar beroende på storlek, läge och om det är första gången man opereras för bråcket eller inte. Återfallsrisken är större om man opererats för samma bråck tidigare eller om bråcket är stort. Vid förstagångsbråck i ljumsken ligger återfalls risken på någon procent.

Testikelinflammation: Ljumskbråck uppstår där blodkärlen till mannans testiklar passerar bukväggen. Vid ljumskbråcksoperationer försämras ibland cirkulationen till testikeln. Testikeln blir då svallen och öm. Tillståndet går tillbaka av sig självt inom 2-3 veckor. När tillståndet gett vika skrumpnar ofta den drabbade testikeln. Detta kan försämra spermieproduktionen i den drabbade testikeln. Normalt har man dock en frisk testikel kvar varför fertiliteten inte brukar påverkas.

Omoperation
Komplikationsrisken är något högre om du ska genomgå en omoperation för ljumskbråck, det vill säga, om du är opererad för ljumskbråck tidigare på samma sida, men att det bråcket kommit tillbaka och nu ska opereras igen. På grund av ärrbildningar efter första operationen så är omoperationer svårare än förstagångsoperationer. Omoperationer tar därför längre tid och har högre risk för blödning, infektion, testikelinflammation och kroniska smärtproblem efteråt.

När är huden läkt?
Det tar ungefär 10 dagar för huden att läka efter operationen. När huden är läkt går det bra att bada. Du får duscha redan dagen efter operationen, men undvik att inte blöta ner förbandet. Normalt syr kirurgen med en tråd som försvinner av sig själv. Man behöver då inte ta bort några stygn efter operationen.

Hur mycket får jag belasta?
Det tar ungefär en månad för vävnaden att läka helt. Du ska dock inte vara i stillhet under den tiden. Inaktivitet ökar risken för blodpropp. Du får göra allt som inte gör ont. Var så aktiv du kan redan dagen efter operationen. Promenader är utmärkt, men undvik fysiskt tung aktivitet första 4 veckorna. Undvik ryckiga rörelser och sådant som gör ont. Efter en månad är det ingen fara att belasta fullt ut.