Kirurg

Om du trotts dessa mediciner ändå har väldigt ont ska du kontakta din operatör.

Svår smärta är inte normalt. Om smärtan ökar istället för minskar med tiden kan det vara tecken på infektion eller blödning. Kontakta då din operatör! Det samma gäller om du upplever dig otillräckligt smärtlindrad på Alvedon och Ibuprofen.

Recept och sjukskrivning
Om du behöver sjukskrivning eller receptbelagda smärtstillande mediciner första månaden efter din operationen så kontaktar du den kirurg som opererade dig. Efter en månad vänder du dig istället normalt till din ordinarie familjeläkare för recept och sjukskrivning.

Belastning
Efter en månad är muskelvävnaden läkt. Du får promenera så mycket du vill redan samma dag som ingreppet, men undvik ryckiga rörelser och tung fysisk belastning först tre veckorna.

Dusch
Det går bra att duscha. Vänta med att bada tills huden är läkt vilket tar cirka 7-10 dagar.

Om det blöder igenom förbandet!
Om det blöder igenom förbandet kan du byta till nytt. Vid större blödning som kräver upprepade förbandsbyten kontaktar du din operatör.

Suturtagning
Vanligtvis syr kirurgen med en tråd som försvinner av sig själv. Ibland måste man dock ta bort stygnen. Det brukar göras efter 12 dagar.

Komplikationer

Huden över såret ska inte vara spänd, ömmande, röd, eller värmeökad. Det ska heller inte sippra klar vätska mellan sårkanterna. Sådan vätska kan vara var.

Blödning: Risken för blödning ökar om du tar blodstillande medicinering. Mindre blödning kan avstanna spontant och kräver inte alltid åtgärd. Vid större blödning som kräver upprepade förbandsbyten, orsakar smärta, kraftig svullnad eller spänning i huden behöver man ofta öppna upp såret på operation, tömma ut blodet och blodstilla.

Infektion: Värmeökning och öm rodnad hud kan vara tecken på infektion. Vid infektion behöver man ge antibiotika. Ibland behöver man också öppna upp såret, tömma ut varet och låta såret vara öppet några dagar.

Vätskeknöl: Ibland kan det samlas steril icke infekterad kroppsvätska där bråcket har suttit. Det kallas för serom. Denna vätska innehåller inte bakterier och ger ingen ömhet eller rodnad. Sådan vätska brukar försvinna spontant efter några månader. Vätska behöver bara tappas ut om den gör ont, inskränker rörligheten eller om huden blir ansträngd. Det kan ibland vara svårt att utan röntgen skilja en vätskeknöl från ett bråckåterfall.

Risken för vätskeansamling ökar vid stora bråck. Vid stora bråck placerar därför kirurgen ibland en slang i operationsområdet. Slangen är kopplad till en påse där vätskan samlas. Slangen brukar tas bort efter 3-5 dagar.

Bråckåterfall: Det händer att bråcket kommer tillbaka. Risken för återfall varierar beroende på storlek, läge och om det är första gången man opereras för bråcket eller ej. Återfalls risken är större om man opererats för samma bråck tidigare eller om bråcket är stort. Vid förstagångsbråck i ljumsken ligger återfalls frekvensen på någon procent.

Testikelinflammation: Ljumskbråck uppstår i försvagningen där blodkärlen till mannans testiklar passerar bukväggen. Vid ljumskbråcksoperationer försämras därför ibland cirkulationen till testikeln. Testikeln blir då svallen och öm. Tillståndet går tillbaka av sig självt inom 1-2 veckor. När tillståndet gett vika skrumpnar ofta den drabbade testikeln. Detta kan försämra spermieproduktionen i den drabbade testikeln. Normalt har man dock en frisk testikel kvar.

Nedsatt hudkänsel: Nedsatt känsel i huden i operationsområdet är vanligt. Det beror på nerver som kapas i samband med ingreppet. Ibland kommer känseln tillbaka, men inte alltid.

Kronisk ljumsksmärta: 5-10% av patienter som opereras för ljumskbråck drabbas tyvärr av kroniska smärtor i ljumsken. Intensiteten varierar från lätt obehag vid vissa rörelser till invalidiserande problem. Smärtorna kan bero på nerver som läkt felaktigt eller irriteras av nätet. Besvären brukar avta över tiden, men inte alltid. Vid uttalade besvär kan man ibland behöva operera bort den nerv som drabbats eller på annat sätt behandla nerven.

Omoperation
Komplikationsrisken är något högre om du ska genomgå en omoperation för ljumskbråck, det vill säga, om du är opererad för ljumskbråck tidigare på samma sida, men att det bråcket kommit tillbaka och nu ska opereras igen. På grund av ärrbildningar efter första operationen så är omoperationer svårare än förstagångsoperationer. Omoperationer tar därför längre tid och har högre risk för blödning, infektion, testikelinflammation och kroniska smärtproblem efteråt.